1849-1916 William Merrit Chase Locations   Related Paintings of William Merrit Chase :. | Moorish Warrior | Still Life | Dorothy | At the Seaside | Leisure (mk09) |
Related Artists:
ulrika eleonora
Ulrika Eleonora d.y., född 23 januari 1688, död 24 november 1741, var regerande drottning av Sverige 1719-1720, dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark, syster till Karl XII samt kusin till August den starke, Fredrik IV av Danmark och Fredrik IV av Holstein-Gottorp. Hon gifte sig 24 mars 1715 med Fredrik av Hessen, den blivande Fredrik I, men förblev barnlös. Ulrika Eleonora föddes den 23 januari 1688 på Stockholms slott som dotter till kung Karl XI och Ulrika Eleonora d.ä. Under barndomen förbisågs hon av alla för sin äldre, livligare och mera begåvade syster Hedvig Sofia. Så snart hon blivit giftasvuxen fick hon många friare, bland andra blivande Georg II av Storbritannien och arvprins Fredrik av Hessen-Kassel. Redan 1710 begärde denne hennes hand, men deras trolovning tillkännagavs inte förrän den 23 januari 1714. Bilägret firades den 24 mars 1715. Under Karl XII:s vistelse utomlands var hon, efter Hedvig Sofias död (1708), den enda myndiga medlemmen av kungahuset inom riket om man borträknar hennes åldriga farmor (Hedvig Eleonora). I slutet av 1712 eller början av 1713 hade Karl XII tankar om att göra sin syster Ulrika Eleonora till regent, men fullföljde inte denna plan. Det kungliga rådet däremot övertalade henne att bevista dess sammanträden för att i henne erhålla ett stöd. Första gången hon infann sig i rådet, 2 november 1713, beslöts också om sammankallande av en riksdag. Det s.k. rörelsepartiet vid denna riksdag ville att prinsessan i kungens frånvaro skulle göras till riksföreståndarinna "såsom närmaste arvinge till kronan och regementet". Detta förslag motarbetades av Arvid Horn och rådet, som fruktade att svårigheterna för en ändring av regeringssättet därigenom skulle ökas. Prinsessan visade emellertid ständerna stort intresse för landets angelägenheter. I sina brev till kungen uppmanade hon honom att återvända hem och varnade honom för möjliga följder av hans frånvaro. Med hans samtycke undertecknade hon under den följande tiden alla rådets skrivelser, utom dem som var ställda till honom, för i sin egenskap av vice regent var hon ett med kungen enligt dennes uppfattning. Mera sällan deltog hon i rådets förhandlingar.
joan miro
Joan Mir?? i Ferr?? (April 20, 1893 ?C December 25, 1983; Catalan pronunciation: was a Catalan Spanish painter, sculptor, and ceramist born in Barcelona. Earning international acclaim, his work has been interpreted as Surrealism, a sandbox for the subconscious mind, a re-creation of the childlike, and a manifestation of Catalan pride. In numerous interviews dating from the 1930s onwards, Miro expressed contempt for conventional painting methods as a way of supporting bourgeois society, and famously declared an "assassination of painting" in favour of upsetting the visual elements of established painting.
PROCACCINI, Giulio Cesare
Italian Baroque Era Painter and Sculptor, 1574-1625 ..Painter and sculptor, son of Ercole Procaccini. Having moved to Milan with the rest of the family in the mid-1580s, he trained as a sculptor, perhaps in the workshop of Francesco Brambilla, and then worked (1591-9) for the workshop of Milan Cathedral. The results of this work are difficult to identify, and the most secure attribution is the left term on the altar of St Joseph. There followed a period (1597-1602) of intense sculptural activity for the church of S Maria presso S Celso, for the fa?ade of which he executed two high reliefs in marble, the Visitation and Birth of the Virgin. In 1597 he may have accompanied his brother Camillo to Reggio Emilia, where Camillo added to his earlier fresco decorations for S Prospero. Between 1597 and 1600 Giulio Cesare is documented as working as a sculptor for Cremona Cathedral, to which two sculptures, St Matthew and St John, were delivered, after many delays, in 1625. He also produced the gilded wood Guardian Angel (1597; Cremona, Mus. Civ. Ala Ponzone) for S Monica, Cremona. From Cremona he travelled to Parma,